Jacob Mnisi har flyttat hem till Jesus. Känner mig så tacksam att jag hann träffa honom i höstas. Han gjorde ett så starkt intryck under de fem–sex timmar vi tillbringade tillsammans på Shongwe och i Driekoppies. Då knatade han runt hela sjukhusområdet tillsammans med oss, svarade på tusen frågor och berättade, berättade, berättade. Han talade med glöd och skärpa, och mycket klarsyn. Mamma och jag blev varken hungriga, törstiga, kaffesugna eller ens toanödiga på hela dagen.
Har lovat att på cafékvällen imorgon berätta lite mer personligt om hur boken kom till, så jag läser mina gamla dagböcker och letar fram foton. Fascineras och gläds åt att JAG fått vara med om detta äventyr. Vilken nåd!
