Så sant!

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6938645
 
Pengar är ju verkligen inte livets mening. Och skriver jag en bok som jag kan stå för och den dessutom säljer, människor läser den och blir berörda, så är det ju fantastiskt. Fast jag tyckte det var lite trösterikt att läsa att det bara är cirka 300 författare (av medlemmarna i Sveriges Författarförbund) som kan leva på sitt skrivande. Alla vi andra kallas för ett "mellanskikt". Det var väl snällt av artikelförfattaren? :)

SYV-/Romanförfattarutbildningen

Pluggar en grundkurs i nationalekonomi just nu, tuffaste kursen på hela studie- och yrkesvägledarutbildningen. Men det är ganska roligt. Och jag tänker ibland att det här egentligen är en utbildning för romanförfattare. Vilken författare har inte nytta av lite sociologi, lite pedagogik, lite politik och beslutsprocesser, lite HR, lite ekonomi? Vilka personer och vilken intrig jag än skriver om så kommer den ju att utspelas i ett samhälle, som också i någon mån måste skildras.

Morgonstund har guld i mund....

Läste häromkvällen om Astrid Lindgren, i Sara Schwarts nya bok "Kära Astrid, det är jag igen", hur Astrid Lindgren brukade kliva upp på morgnarna och skriva. "Du var inte så dum att du bara låg kvar och mådde dåligt. Du skrev innan alla andra hade vaknat och ville ha tag i dig. När jag skriver är jag oåtkomlig för alla sorger , sa du. Smart. Nu har jag gjort som du. Jag har tänt i taket och fattat en penna..."