Nu så!

Äntligen har jag tid och inspiration för att sätta mig och skriva! För första gången på åtta månader. Just nu har jag ingen tydlig idé (men en massa otydliga och spretiga) så resultatet kommer troligen inte alls att bli publicerbart. Men man kan ju inte alltid bara skriva för att det ska BLI något. Ibland måste man skriva för att skriva. För att jag tycker det är roligt. För att hålla pennan igång. För att någonstans bland alla trådarna av idéer finns det kanske en som kommer att hålla lite längre.

En känd författare (jag har glömt vilken) sa en gång att man alltid måste skriva femtio sidor med skit innan det börjar komma ut något bra. Som när man låter kranarna stå och spola rent ur ledningarna när man flyttar in i ett hus som har stått tomt ett tag. (Det var vi själva med om nyligen!) Båda mina böcker har kommit till nästan genom en uppenbarelse, jag kan säga i vilken sekund jag började skriva på dem. För den skull är det inte säkert att det blir så den här gången. Och även om det är så, så kan jag inte sitta och vänta på det där magiska ögonblicket. Jag måste börja skriva, om inte annat så för min egen skull - för att jag har saknat det så otroligt mycket!

Så, nu tar jag en idé ur högen och ser vart det bär iväg. Nu kör vi!

Kommentera inlägget här :