Vila i frid Anna-Lisa!

Ännu en av de äldsta personerna som intervjuades för Brev från Syster Lilly har lämnat jordelivet. Att jag för lite drygt ett år sedan fick träffa Anna-Lisa Abrahamsson, då 96 år gammal, var – liksom mycket annat när det gäller bokens tillkomst – något som framstod som antingen en osannolik tillfällighet, eller Guds ledning.
 
Jag var precis i början av researchen när en av min distansutbildnings Stockholmsveckor inföll. I samtal med dem som jag bor hos där kom Inga, som har ett otroligt personminne, plötsligt att tänka på att hon faktiskt kände en Sydafrikamissionär från den tiden, som fortfarande levde. Innan jag visste ordet av (nästan) hade Inga bokat ett möte med henne.
 
Jag skolkade från en sen eftermiddagsföreläsning och Inga och jag åkte några mil utanför Stockholm. Personalen på äldreboendet hade knappt trott Anna-Lisa när hon berättade att hon skulle intervjuas för en bok, berättade hon. Anna-Lisa var väldigt gammal, förstås, men ögonen lyste när hon pratade om Sydafrika – och om Jesus. Hennes dotter Ewa som också var med fyllde på med några intryck från hennes barndomsår där. Ibland undrade vi nog om Anna-Lisa var ute och cyklade (till exempel när hon berättade att de hade flugit till Afrika och övernattat i öknen) men mycket av det hon berättat visade sig stämma, när researchen fortsatte. Minnet var ganska gott trots ålderdomen, särskilt när det gällde de åren som gjort så starkt intryck.
 
Jag ska aldrig glömma när jag satt på hennes sängkant, hon tryckte min hand och berättade vad Lilly hade predikat om, den gången hon kom till dem i Sverige, när hon hade fått sin cancerdiagnos: "Allt förmår jag i honom som ger mig kraft". Det var ett minne som ingen annan då levande hade kunnat dela med sig av. Nu finns inte Anna-Lisa heller kvar. Så tacksam att jag hann träffa henne. För min skull och för alla bokens läsares.
 
Taggar: Brev från Syster Lilly;

Kommentera inlägget här :