Stort gensvar på cafékväll

Cafékväll igår och jag hade verkligen inte stora förväntningar på att det skulle komma folk, inklämt som det låg mellan Ted Gärdestad-konsert (konsert till minne av honom alltså!) i närmaste staden, Vimmerby, och Melodifestivalfinal på teve. Och Facebookevenemang måste vara den sämsta uppfinningen ever. Enligt det skulle det komma typ tre personer! Jo, det var ju väldigt uppmuntrande. Baklängesreklam, tack Facebook. Men det blev faktiskt riktigt mycket folk! Nästan fullsatt. Satt i cafélokalen i källaren och bad före samlingen (slapp på det viset också träffa folk när jag var så nervös) och såg bil efter bil swisha in. Ingen var mer förvånad än jag.
 
Det roligaste är att det var en hel del som jag inte alls vet vilka de är. Det är ju det som är häftigt med en bok, det blir ringar på vattnet. Själv kan man ju sprida den till sin egen bekantskapskrets, men sedan fortsätter den att spridas genom ryktet, i allt vidare cirklar förhoppningsvis. Det är stor skillnad mot en tidningsartikel som kan slå ner som en bomb, läsas av väldigt många på kort tid, och sedan glömmas bort lika snabbt.
 
Nu är det många som redan har läst boken (och tyckt om den!). Det blir lite andra frågor och ofta intressanta samtal. Man märker att den väcker tankar hos många.
 
En gång i min ungdom intervjuade jag en författare vars bok jag inte hade tyckt om, vilket jag inte hade tänkt avslöja för henne. Men hon var väldigt törstig efter bekräftelse och frågade mig rätt ut om jag hade tyckt om boken. Då var jag ju tvungen att säga som det var. Den pinsamma situationen tänker jag aldrig sätta någon av mina medmänniskor i, så jag frågar ingen om något sådant. Jag är väldigt självkritisk när jag skriver (utom på bloggen, haha) så alla de kritiska rösterna hör jag tillräckligt mycket inne i mitt eget huvud. Det finns några svagheter i boken, det vet ingen bättre än jag. Framförallt tycker jag själv att den är rätt styltigt skriven, eftersom jag var så rädd att få in faktafel. Men det är många som spontant har sagt att den är välskriven och lättläst, så det är kanske bara min egen känsla, för att jag fick kämpa så mycket med texten.
 
Kan tyvärr inte bidra med några bilder från cafékvällen, utom den här, som kommer från förberedelserna. Ni kan ana powerpointen som användes.
 
 
Taggar: Brev från Syster Lilly;

Kommentera inlägget här :