På väg till föredrag med turkiske författaren Ragip Sarakolu


Författaren på Näs i Vimmerby.

Höstlovslyx

Nu är det höstlov med lyxiga sovmorgnar. Familjen sover länge, och jag kliver pigg och utvilad upp flera timmar tidigare än de andra och njuter av livet och friheten.
De första två dagarna åkte jag och jobbade (och kunde sluta tidigt andra dagen). I onsdags skulle jag ha en pluggdag och försov mig, igår skrev jag en pjäs och idag tänkte jag blogga lite och sedan skriva lite på boken. Det är så härligt att sitta här i soffan med en tallrik fil, klädd i fulnattlinnet och fulkoftan och fulthermoleggingsen plus en filt, och bara vara alldeles för sig själv. Utanför är det djupblå gryning.
"Tidigt nästa morgon medan det ännu var mörkt, gick Jesus upp på ett berg och där bad han." Ungefär så stod det på ett ställe i Bibeln som jag läste igår kväll. Han behövde också vara för sig själv lite och be och samla tankarna. Han bad säkert väldigt mycket mer än vad jag gör, men jag tycker också att det är det bästa sättet som finns att börja en dag på, att be en stund. Det ger en så mycket bättre perspektiv på livet.
Vi läste något annat också igår kväll: "Älska era fiender och be för dem som förföljer er". Det är en jätteviktig läxa att lära sig om man är kristen. Det kommer alltid att finnas människor som inte alls respekterar ens tro. Då är det ingen mening med att gå omkring och känna sig kränkt (man kan ju bestämma sig för att inte känna sig kränkt även om man egentligen är det). Man måste visa kärlek och förlåta, annars äter alla tankarna på det där elaka som någon har gjort upp en inifrån. Det kan kännas så fruktansvärt orättvist när man bara försöker göra det rätta och så är det någon som klankar ner på ens tro. Men det är faktiskt inte hela världen. Det är något man får räkna med. "Här i världen får ni lida..." står det i Bibeln. Det har alltid varit så och kommer alltid att vara så.
Förresten kom recensionen från Bibliotekstjänst igår. Den var helt okej men det var ganska tydligt att recensenten hade svårt för det kristna som finns i boken. Hon trodde att den bara skulle intressera kristna ungdomar. Och tyvärr så skrämmer ju säkert bara ordet "kristen" bort en del bibliotekarier. Fastän jag har försökt skriva boken så att den ska gå bra att läsa även om man inte har en kristen tro. Av många läsarreaktioner att döma så har jag faktiskt lyckats med det. Förstås många kristna, men också personer som lämnat kyrkan (och tron?), "Guds barnbarn", en person som är väldigt involverad i New Age, en ateist och personer som inte verkar ha någon relation alls till kristen tro. I alla åldrar från 12 till över 70. Men även jag själv är ju lite förvånad över den positiva responsen, så det kanske inte är så konstigt att hon på Bibliotekstjänst inte kunde förutse den. Särskilt om hon själv inte är något stort fan av kristen tro. Hur som helst så är jag glad över att hon inte hittade så mycket annat att klaga på än just "det kristna". Summan var ändå att det var en helt okej recension, även om det inte precis blir något jag sätter upp på väggen hemma.
Nu har det visst blivit riktigt ljust ute. Dags att börja skriva lite annat. Tack för idag! Adjö!
Taggar: Be, Bön, morgonpigg, älska era fiender;

Tidningsklipp igen...