Det perfekta anslaget

Efter att i några veckor efter examen ha frossat i romaner av det mest lättsmälta slag, tänkte jag idag när jag stod vid mina föräldrars bokhylla att det var dags för en klassiker. Det fick bli en som jag aldrig läst, men som jag på ett par ord när kunde återge första meningen i.
 
Detta inte på grund av att jag besitter någon djupare bildning utan bara för att den så ofta citeras som ett skolexempel på Det Perfekta Anslaget. Kanske till och med det bästa anslaget i svensk litteraturhistoria, hur någon nu ska kunna avgöra det. Och bra är det: "Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen." Det har rytm, klang, tid (platsen kommer i nästa mening), intensitet och någon slags gåtfullhet, i alla fall för nutida läsare. Åtminstone jag ser mammas enorma höganäskrus framför mig, som hon brukar ställa pioner i, och det är för mig obegripligt varför man skulle vilja ha ett sånt runt halsen. Men det här är 1800-tal och vad vet jag, det fanns säkert småkrus som kunde bäras runt halsen. Men var det vanligt, eller en egenhet för Carlsson (som han heter, det får vi veta i mening tre)? Och vad i all sin dar hade han i kruset?
 
Ja, så mycket längre har jag inte kommit i denna klassiker, för det var mycket roligare att blogga lite än att kämpa sig igenom de gamla verben och alla obegripliga ord relaterade till 1800-talets skärgårdsfiske. Men nu ska jag ändå lägga mig och läsa medan resten av familjen ser på fotboll. Jag vet ju av erfarenhet att om några sidor kommer hjärnan av sig själv översätta "voro" och "kommo" till "var" och "kom" och jag kommer sluta undra vad  "ett halvpund småtärna till notbygget", "skötvaktare", "stångkrok", "syskonhake", "rågnålar" och "sumpkista" är för något, och då går läsandet ganska lätt. Och täpper igen en av mina klassiker-luckor. Ni vet säkert vilken boken är? Hemsöborna av August Strindberg.

Läser och njuter

Vårt examensarbete blev godkänt, fick jag veta idag! Det är alltså verkligen sant - jag är klar med min utbildning, yes!! Firar med att sitta på en solig balkong och läsa Brun flicka drömmer,  Jacqueline Woodsons självbiografi, som är skriven på fri vers. Hade aldrig kunnat tro att jag skulle tycka om den så mycket. Vilket språk! Slukar den.  Jacqueline Woodson fick årets Alma-pris, som ni nog vet. Hon skriver om sin barndom i den amerikanska Södern under tiden då medborgarrättsrörelsen bröt fram.

Taggar: Böcker, Jacqueline Woodson;

Sex tydligen onödigt i böcker

Goda nyheter för mig som är så obekväm med att skriva om sex! Sex säljer inte, enligt forskning.se, citerade i senaste numret av tidningen Språk. En dator har analyserat 500 bästsäljande romaner och skapat en bästsäljaralgoritm(!). Dataanalysen slog fast att sex inte är särskilt vanligt i populära böcker. Inte ens Fifty shades of grey domineras av sex, tydligen, utan istället av mänsklig närhet och personliga samtal. Där ser man! Kanske skulle läsa den trots allt :) Och skriva en bok om relationer. Om Gud vill.